22 november 2010

Ja jösses..

Upp som en sol och ner som en pannkaka.
Vilken dag alltså det var idag, tur att den tog slut för jag vara nog inte speciellt effektiv den sista timmen, men gjorde så gott jag kunde och det är gott nog hoppas jag.

Tur man är Norrlänning och inte blir helt stressad av att inte ens hinna torka sig i ändalykten och matlådan tror jag att jag har tappat helt mellan skrivbordet och pc...

Fanns inte ens tid att dra till träningen som började halv 7 så nu har jag lärt mig att ALLTID ha väskan packad och med mig till jobbet.

Men väl hemma så väntade en fin gratäng på rotgrönsaker och alla kläder tvättade så lite glad vart jag ändå.

Tills jag skulle betala alla räkningarna och kom på att jag får väl bara lön för 9 dagar denna månad eftersom jag började jag den 19 oktober. Så det blir havregrynsgröt 7 dagar i veckan.. :-D

12 november 2010

Sliten är dagens ord

Satan i gatan som min x-fru brukade säga..
Eller kanske säger också för tjejen är ju inte dö.

Men idag är jag sliten/trött/utschasad kalla det vad ni vill..





Efter en vecka med rätt mycket att komma ihåg och hålla reda på så kändes att det behövdes verkligen inte mer än dem 2 glas vin som jag och min vän tog till maten vi åt igår på Khon Phangan.


Stället som har fått så många lovord och utmärkelser så man kan nästan tro att stället inte skulle existeras utan bara vara en utopi av resturangdrömmar.


Men vi hittade dit igår och fick vårat namn uppsatta på tavla men endast 5 namn före oss.



Och vi slog oss ner vid ett bord i baren med det första glaset och efter ca 30 minuter så vart vårt namn uppläst i micken (jisses) som hördes över baren och vi fick vårt bord. Där fick vi en hot sallad av en mycket serviceminded kille i den yngre åldern.. typ 18 kanske!


Han förklarade att salladen bestod av fisksås och var lite "hot" som han sa...



För er som aldrig har varit i Thailand eller som har drömmar att åka dit, detta är en mjukstart för vad man kan förvänta sig på en resturang i Phuket eller Koh Samui


Hela stället lyste Thailand och man kunde även läsa att all inredning var hemburen från just Thailand därav känslan som verkligen kändes genuin.



Vi beställde och jag har sällan ätit så god mat så all tid med att sitta i baren och betala 70 spänn för ett glas vin var värd väntan och pengen.


Vi avslutade kvällen på stället med en gigantisk efterätt och rullade hem både nöjda, glada och smålulliga.
Och gissa vad vi gjorde när vi kom hem?



Nä kunde tänka mig det.


Skovård...
Jorå visstserru
Herregud vad är det för fel på oss!!!